Dopet

Ett litet barn har kommit till världen. Det vill vi gärna fira tillsammans med er - välkommen till dop!

För dig som förälder kan dopet vara ett tecken på tacksamhet, att du har fått bli förälder till just denna lilla människa.

Löftet
I dopet finns löftet om att Gud är med under livets alla dagar, oavsett vad som händer. Genom hela kyrkans historia har dopet varit den synliga bekräftelsen på varje människas självklara samhörighet med Gud.

Dopgudstjänsten är en glädjens och livets fest. Den som döps lyfts fram inför Gud som ger oss livet och som vill dela vår glädje över det. Gud vill vara oss nära livet igenom, befria oss från allt som förlamar och på så sätt förnya våra livsmöjligheter.

Dop för ungdomar
Det är oftast barn som döps i Svenska kyrkans regi, men allt fler ungdomar och unga vuxna vill döpas. Det sker ofta i samband med konfirmationsläsning, efter undervisning eller i samband med en samtalsgrupp i kristen tro.

Dop och medlemskap
Dopet är grunden till medlemskap i Svenska kyrkan. Den som har döpts i ett annat kristet samfund är också välkommen som medlem i Svenska kyrkan, något nytt dop behövs inte. Enligt Svenska kyrkans ordning gäller ett kristet dop för alltid.

Vad är dopet?

Många tror att dopet är en namngivningsceremoni. Men dopet är så mycket mer. Vid barndop säger prästen barnets namn högt så att hela församlingen hör det. Barnets namn och Guds namn näms samtidigt och det visar på samhörigheten.

Med dopet hör man hemma i en gemenskap som sträcker sig bakåt genom historien ända till Jesus själv, och framåt tillsammans med alla andra människor som på något sätt vill höra till Jesus. Man välkomnas in i Svenska kyrkan och den lokala församlingen.

Dop i vatten
Dop i Svenska kyrkans ordning sker oftast genom att prästen begjuter dopkandidatens hjässa. Det kan också ske genom att prästen sänker ner barnet i dopfuntens vatten. Även vuxna kan döpas genom nedsänkning, t ex utomhus. Vattnet är en symbol för rening och det är livsnödvändigt.

Dopklänning
Dopklänningen är oftast vit och det är renhetens färg. Att den är alldeles för lång för barnet är en symbol för att dopet är något att växa i. Att barnet har mycket kvar att lära sig om Gud och om sin tro. Senare i livet, under konfirmationen, får konfirmanden hjälp med att upptäcka vad Gud har gett via dopet. Den vita konfirmandkåpan är en symbol för dopklänningen, som man nu har vuxit i.

Dop som tonåring eller vuxen
Vi förknippar oftast dop med spädbarn, men även större barn, ungdomar och vuxna kan döpas. De får en kort undervisning, ofta i samband med konfirmation. De som har döpts i ett annat kristet samfund är välkomna in i Svenska kyrkan, något nytt dop sker inte. Enligt Svenska kyrkans syn gäller ett kristet dop för alltid. Dopet är också en förutsättning för medlemskap i Svenska kyrkan.

Dop i krissituation

Ibland föds barn under mycket dramatiska omständigheter och det kan finnas en osäkerhet kring om barnet skall överleva eller inte.

I en sådan situation har var och en som själv är döpt rätt att döpa barnet. Det kallas för nöddop och går till så att den som döper berör barnet med vatten tre gånger och säger:

- Jag döper dig i Faderns och Sonens och den helige Andes namn. Amen.

Sjukhuskyrkan

Finns Sjukhuskyrkan representerad på sjukhuset kan man be personalen att kontakta dem om nöddop. Sjukhuskyrkans medarbetare har erfarenhet av hantera dop i svåra situationer. Det händer också att en döpt barnmorska döper barnet om föräldarna önskar det.

Anmäl dopet
Kontakta din församling och meddela att nöddop har skett. Det gäller både om barnet överlever eller inte.

Beställa tid för dop

Flera beslut måste fattas i praktiska frågor inför ett dop. Din församling hjälper till.

Inför dopet behövs en kontakt med församlingen, med präst och musiker. Prästen vill möta föräldrarna för ett dopsamtal.
Vid dopsamtalet lär prästen känna familjen och får möjlighet att lyssna till alla de tankar som finns hos familjen kring tro, tvivel, dop, ansvar och livsmening.

Tillsammans resonerar man om dopets innebörder och planerar dopgudstjänstens utformning så att alla kan känna sig trygga kring vad som skall hända.

Att vara döpt

Dopgudstjänsten är en stor högtid. Det ställs inga krav på den som döps, utan förväntningarna vilar på den församling som ser dopet äga rum.

Föräldrar, faddrar, syskon, vänner och församlingen ska påminna den döpta om den gåva som givits och vad den betyder. Samtidigt hör dopet hemma i vardagen. I dopet finns löftet om att Gud är med under livets alla dagar, oavsett vad som händer.

Dopet en synlig bekräftelse
Genom hela kyrkans historia har dopet varit den synliga bekräftelsen på varje människas självklara samhörighet med Gud och dopgudstjänsten en glädjens och livets fest. Den som döps lyfts fram inför Gud som ger oss livet och som vill dela vår glädje över det. Gud som också vill vara oss nära livet igenom, befria oss från allt som förlamar och på så sätt förnya våra livsmöjligheter.

Medlemskap i Svenska kyrkan
Genom dopet blir man medlem i Svenska kyrkan. Både barn, tonåringar och äldre kan döpas. Rådgör med en präst i din församling om vilken förberedelse för dopet som kan bli aktuell i ditt fall. Du som är döpt i ett annat kristet trossamfund är välkommen som medlem i Svenska kyrkan. Något nytt dop behövs inte, men församlingen erbjuder dig undervisning i Svenska kyrkans tro och lära.

Samtal och undervisning
Ta gärna kontakt med dopprästen eller någon annan i församlingen om du behöver samtala med någon om dopet. Församlingen erbjuder undervisning och samtalsgrupper om dop och Svenska kyrkans tro till alla som önskar. Det kan ske på olika sätt beroende på var man bor.

Att döpa sitt barn

Att få barn väcker starka känslor. Lycka, tacksamhet och glädje blandas ofta med oro och rädsla. Räcker jag till för att älska barnet och leda det genom livet?

För dig som förälder kan dopet vara ett tecken på tacksamhet, att du har fått bli förälder till just denna lilla människa. I dopet får vi dela glädjen över det nya liv som Gud har skapat och över det förtroende vi fått. När ett barn döps ber vi att Gud ska vara nära barnet och skydda det.

Jag vill att mitt barn ska döpas, hur gör jag?

Du som vill att ditt barn ska bli döpt tar kontakt med din hemförsamling och bokar tid för dop och dopsamtal med prästen. Det går också bra att ha dopet i en annan församling än din hemförsamling. Då kontaktar du den församling där dopet ska äga rum. Här kan du söka alla Svenska kyrkans församlingar.

Barnets namn

I dopet säger prästen barnets namn högt och tydligt. Kanske är det första gången släkt och vänner hör det. Många tror därför att dopet bara är en namngivningscermoni. Men dopet rymmer så mycket mera. Dopet är ett tecken på att ditt barn hör ihop med Gud som aldrig överger någon. I dopet finns ett löfte om att Gud är med under livets alla dagar, avsett vad som händer.

En stor familj

"Vi välkomnar dig in i Guds familj och tar emot dig med kärlek och förväntan." I dopet hälsas barnet välkommen in i en större familj än den allra närmaste. Kanske får ni därför frågan om ni vill döpa barnet i den vanliga gudstjänsten så att församlingen får hälsa barnet välkommen. Samråd med prästen om var och hur ni skulle vilja utforma er dophögtid.

Medlem i Svenska kyrkan

Den som döps blir en del av Guds familj och kyrkan i världen och därmed också medlem i Svenska kyrkan. Föräldrar som vill avvakta med dop kan anmäla att barnet ändå ska tillhöra Svenska kyrkan. Vid 18 år får barnet som vuxen själv ta ställning till dop och medlemsskap.

Dop kostar inget

Själva dopet kostar ingenting. Det gäller både i den egna församlingen eller om man väljer att döpa någon annanstans. Ofta kan församlingen låna ut dopklänning och lokal för dopkaffe där släkt och vänner kan samlas efteråt. Fråga om det i samband med bokningen i församlingen.

Fortsatt kontakt

Efter dopet vill församlingen gärna fortsätta kontakten med barn och föräldrar. Kontakta din församling för att ta reda på vilken verksamhet som erbjuds på din ort. Ge gärna förslag till vad ni önskar eller själva vill medverka i.

Fadder till ett dopbarn

Det är en mycket gammal sed är att låta någon eller några närstående få bli fadder/gudförälder till den som döps. Det är ett hedersuppdrag.

Ofta blir man glad över att bli tillfrågad, över att få ett sådant förtroende. Det innebär mycket ansvar också. Det är inget man behöver säja ja till direkt utan man kan fundera ett tag först. Fråga barnets föräldrar varför de valde just dig och vilken roll de vill att du ska ha i barnets liv.

Att vara fadder eller gudförälder som det också kallas, är ett livslångt uppdrag. Det är samtidigt ett uppdrag som du själv fyller med innehåll. Det kan handla om att vara en vuxen förebild, någon som bryr sig, som finns där om man behöver prata.

Vem kan bli fadder

Den som blir fadder ska själv vara döpt. Faddern tar på sig uppgiften att på alla sätt stödja och hjälpa sitt fadderbarn. Det finns inget formellt krav på att han/hon ska tillhöra Svenska kyrkan eller vara aktivt troende, men en fadder ska vilja delta i barnets kristna fostran.

Kyrkoherden i församlingen avgör vem som kan antecknas som formell fadder i kyrkböckerna. Det sker i allmänhet i samband med dopet. Ibland vill föräldrarna senare i barnets liv lägga till någon ytterligare fadder. Kontakta din församling om det blir aktuellt. Att stryka en fadder är inte nödvändigt.

En eller två faddrar per barn är det vanliga. Men inget hindrar att man väljer fler faddrar till sitt barn.

Fadderns uppgift

Fadderns uppgift är att finnas till i den döptes nätverk. Det kan innebära att vara en viktig vuxen vid sidan av föräldrarna, och ett stöd för dem i sin roll. Djupast rymmer fadderuppgiften uppdraget att finnas till för den döpte också i de stunder när ingen annan har möjlighet att göra det.

Uppdraget handlar också om att hjälpa barnet att utforska den kristna tron. Kanske uppvakta på årsdagen av dopet, be för det och på andra sätt finnas till hands.

Inget ekonomiskt åtagande

Att vara fadder innebär inte att du tar på dig ekonomiskt ansvar för barnet. Förr skulle faddrarna ta hand om barnen om något hände föräldrarna, men så är det inte idag. Nu är det i stället lagar som styr vem som tar hand om dem om föräldrarna inte kan göra det själva. Men även om det numera inte finns några juridiska förpliktelser i uppdraget, är det ändå ett livslångt personligt åtagande.

Uppdraget att vara fadder delar du med många andra, från olika länder och tider. Redan på 200-talet nämns faddrar i samband med dopet. Traditionen infördes på 300-talet när de kristna förföljdes för sin tro och man var tvungen att se till att någon hade ansvar för barnen om föräldrarna blev dödade. Även om just den praktiska funktionen inte finns kvar idag är den djupaste meningen i uppdraget som fadder densamma: att finnas till för barnet också när ingen annan kan göra det.

Uppgift under dopgudstjänsten

Fadderns uppgift under dopgudstjänsten är ofta att läsa en text eller be en bön. Det är också vanligt att man får tända dopljuset. Känner man som fadder att man vill delta på något annat sätt, till exempel att spela och sjunga, så föreslå det för föräldrarna. Efter gudstjänsten får man ett fadderbrev som påminner om uppgiften som fadder.

Att-göra tips till fadder

Kom ihåg dopdagen! Skicka ett kort, ring eller kom på besök. Dopdagen är ju er gemensamma dag som det är fint om du uppmärksammar. Kom också ihåg andra viktiga dagar såsom födelsedag, julafton, osv. Tänd ett ljus för ditt fadderbarn. Be för honom eller henne.

En idé är att med jämna mellanrum ha en egen dag med ditt fadderbarn, då ni besöker en kyrka, läser eller återberättar något ur Bibeln, pratar om Gud, leker tillsammans, tänder ett ljus och ber en bön. Kanske inför jul och påsk, eller inför olika helger. Då kan du också hinna förbereda dig på vad du tänker att ni ska göra och prata om. Ett besök på kyrkogården till Allhelgona kan vara en inkörsport till att prata om döden. Det kanske också kan fungera att ta med barnet till familjegudstjänster i en kyrka som ligger nära. Det är ju särskilt bra om också övriga familjen följer med så att man gör det tillsammans.

Man kan döpas oavsett ålder

I vårt land är barndop den vanligaste formen, men många döps också som unga eller vuxna. Det finns ingen åldersgräns för dop.

Den som konfirmeras skall vara döpt och därför döps många tonåringar under konfirmationstiden. En tonåring eller vuxen är medveten om vad som sker på ett annat sätt än det lilla barnet och kan säga ”ja” till sitt dop.

Ingen trosprestation
Dopet är ingen trosprestation utan förblir alltid detsamma: en gåva från Gud som drar in oss i Guds kärlek och Guds kärleks seger över all ondska och allt mörker.

Medlemsgrundande
Genom dopet blir man medlem i Svenska kyrkan. Många döps därför i samband med att de ansöker om att få bli medlemmar i kyrkan. De erbjuds då undervisning i Svenska kyrkans tro. Är man tidigare döpt i annat ett kristet samfund i Sverige eller i annat land behövs inget nytt dop. Ett kristet dop gäller alltid. Om man önskar kan man be om en cermoni där man får bekräfta sitt dop.

18 årsgränsen
En del föräldrar anmäler att deras barn ska tillhöra Svenska kyrkan i avvaktan på dop. Många av dem döps sedan under konfirmationstiden. Ungdomar som ännu inte är döpta när 18 årsdagen närmar sig kontaktas av församlingen med en inbjudan till dop och därmed fortsatt medlemsskap i Svenska kyrkan.