Klicka på länken nedan och du kommer att se Lyngsjö kyrka ur ett lite annorlunda perspektiv 


http://www.kgmedia.se/kunder/everod/phpsida/kyrka2.php

http://www.kgmedia.se/kunder/everod/phpsida/kyrka3.php

Antemensalet, frontplåten på altaret, är en av kyrkans stora klenoder och tillkom också på 1100-talet. Troligen är det tillverkat i Lund av samma hantverkare som utförde arbeten till domkyrkan. Antemensalet har 13 bilder som är drivna i kopparbleck och förgyllda.
Den dominerande sexkantiga bilden i korsarmens mitt föreställer Jungfru Maria, Himladrottningen. I sin famn har hon Jesusbarnet. De cirkelrunda fälten i den liggande korsarmen föreställer till vänster Mose med lagens tavlor och till höger Aron med sin grönskande stav. Ovanför och nedanför Jungfru Maria är de gammaltestamentliga konungarna David och Salomo avbildade i halvcirkelformade rundlar på den vertikala korsarmen.
De övriga åtta rektangulära avbildningarna föreställer profeter med skriftrullar i händerna.

Antemensalet är unikt i Sverige då det sitter på sin ursprungliga plats – i Lyngsjö kyrka. Vid Baltiska utställningen 1914 i Malmö var antemensalet utlånat och rönte stor konstnärlig uppmärksamhet.

Dopfunten, som är av sandsten, är tillverkad av Tove Stenmästare, som var både kyrkobyggare och skulptör. Förutom traditionella bilder ur Jesu liv finns det sex bilder, som visar ”Mordet i katedralen”. Det är ärkebiskopen av Canterbury, Thomas Becket, som blir nerstucken vid högaltaret i sin kyrka av fyra soldater på uppdrag av kungen Henrik II, femtedag jul 1170.

Det var ett resultat av stridigheter mellan kyrka och stat som föranledde detta. Bilderna föreställer kung Henrik på sin tron, därefter soldaterna rusande till katedralen. Hugget över ärkebiskopens nacke avbildas och sista bilden föreställer Thomas med korsstav i handen. Thomas Becket blev redan två år efter sin död helgonförklarad, vilket symboliseras av korsstaven.

T S Eliot känd engelsk författare och nobelpristagare 1948, har behandlat detta drama i boken Mordet i katedralen.

Dödens port, den för ögat fullt synliga igenmurade lilla portalen 1,44 cm x 0,61 cm stor, på korets nordöstra vägg, vittnar om tiden då Lyngsjö var en centralort i Gärds härad. Här låg då bl. a häradets tingshus och här verkställdes straffen för de brott, som begicks under en period på ca 100 år. Detta handlar om tiden mellan 1649-1750-talet. Dödsstraff fanns i Sverige på den tiden och därmed också avrättningsplatser. Från kyrkan ca 800 m nordväst fanns en avrättningsplats – galgbacken. Den dödsdömde erhöll sista nattvarden från prästen i kyrkan, men fick inte använda sig av huvudingångarna i långhuset, utan ödmjukt gå in genom den låga lilla portalen, kallad ”Dödens port”. Därefter tog den 800 m långa vandringen till galgbacken vid.

Sista avrättningen i Lyngsjö skedde år 1836.

Helen Lilja skriver i sin rapport: Byggnadsarkeologisk undersökning från 1992

På långhusets nordmur, synlig ovan valven, finns en kalkmålning föreställande S:t Kristoffer. Den har daterats till 1300-talet. Relationen mellan denna målning och de tidigare kan tyckas något märklig. S:t Kristoffer är nämligen målad på kyrkans första invändiga puts, medan de romanska målningarna återfinns på ett ovanliggande putslager. Bilden av S:t Kristoffer har alltså av allt att döma inte ersatt de tidigare målningarna, utan kompletterat dessa.

Med tanke på att det till Lyngsjö kyrka kommer många bilburna och bussburna besökare ska det kanske sägas att helgonet S:t Kristoffer är vägfararnas skyddshelgon. 

Kyrkklockorna, i boken LYNGSJÖ Kyrkan och socknen genom tiderna av Folke Holmstedt kan vi läsa att Lyngsjö kyrka har två klockor. Storklockan är anonym och utan inskription. Den blev gjuten under medeltiden, sannolikt redan på 1200-talet.

Den lilla klockan har däremot en mer utbroderad historia. Lillklockan har kommit hit över Atlanten från det stora landet i väster. Den är skänkt till församlingen av Per S. Peterson, USA, 1889, och har följande inskription: Åt Lyngby kyrka af Pehr S. Peterson, Chicago, A. D. 1889. Klockan är gjuten Meneby o. Co, West Troy, New York .

Att det står Lyngby istället för Lyngsjö menar man vara en ren förväxling mellan de båda byanamnen. Lyngby har heller ingen kyrka, vilket är en förklaring, en annan är att Pehr inte varit i Sverige under många år.

I Kristianstadsbladet i ett marsnummer år 1890 läses följande: Gåva. P. S. Peterson, Chicago, som för ett par år sedan skänkte 500 kr. till trädgårdsanläggningen vid Lyngsjö nybyggda skola, samt årligen utbetalar ansenliga penningsummer åt hjälpbehövande inom Lyngsjö m. fl. byar, har ånyo tänkt på sin födelsebygd, då han till Lyngsjö kyrka förärat en i Newyork gjuten klocka, å vilken finnes denna inskrift: Åt Lyngsjö kyrka af Pehr S. Peterson, Chicago, A. D. 1889. Vi ser att Kristianstadsbladet genast rättade till det förargliga misstaget.