Startsida
Aktuellt
Här når du oss
Everöds kyrka
Ö Sönnarslövs kyrka
Lyngsjö kyrka
Gudstjänster
Musik
Dop
Konfirmation
Vigsel
Barn
Kyrkogårdsförvaltning
Tisdagsträff
Torsdagscafé
Kyrkofullmäktige
Kyrkoråd
24 januari 2012
Everöds
sockenförening
Fornminne
och medeltid
Kyrkan
och prästerna
Lantbruk
o jordreform
Sockenstämma,
kommun
Föreningslivet
Industri
och näringsliv
Järnvägar,
transporter
Skola
och lärare
Min
uppväxt
Foto
|
Östra
Sönnarslövs kyrka
|
År 1145 invigdes Lunds Domkyrka, ärkebiskopssäte för Danmark.
Landet var då kristet.
På 1100-talet uppfördes ca 350 romanska stenkyrkor i Skåne. Ö. Sönnarslövs
kyrka byggdes under denna tid. Av medeltidskyrkan återstår nu
endast koret och tornet. Övriga delar revs vid en stor ombyggnad
1861-62. Man kan följa kyrkans byggnadshistoria genom fynd och
iakttagelser vid en restaurering 1964-65 och genom rikt material i
Maltesholms godsarkiv. Ägarna till Maltesholm har till stor del
bekostat ombyggnader och inventarier.
Sönnarslövs kyrka var fram till 1921 en så kallad patronatskyrka.
En stor del av ombyggnaderna bekostades av att man sålde
koppartaket och ersatte det med ett skiffertak. I fransk stil byggde
man inget undertak.
|
|
Kyrkan
har liksom en rad kyrkor i östra och södra delen av Skåne, ett västtorn
lika brett som långhuset. I tornets övre del finns rundbågiga
gluggar med en kolonnett mitt i. Man vet ej deras ursprungliga
funktion. Kyrkklockor fanns sannolikt först i slutet av 1400-talet.
Av de nuvarande är en från 1400-talet, omgjuten 1925, och en från
1743.
Kyrkan byggdes till mot norr under 1700 talet och mot söder under
1800 talet. De som bodde i Maltesholm använde den södra ingången,
medan de som bodde i Borrestad använde sig av den norra ingången.
Under Östra Sönnarslövs storhetstid fanns det plats för 1100
personer i kyrkan. Ett antal som reducerades snabbt när det sattes
in bänkar i kyrkan. |
|
| Tornets
bottenvåning öppnar sig mot långhuset genom en hög rundbåge.
Fynd talar för att inom den stora höga bågen har funnits två
mindre rundbågar, som vilat på en mittpelare. Kyrkan tillhör sålunda
den huvudtyp av breda västtornskyrkor, som kallas ”Stora
herrestadsgruppen”. Dess torn har daterats till tiden 1120-40. i södra
tornväggen finns en nisch med ett litet medeltida fönster. I norra
tornväggen finns ett igenmurat liknande fönster.
|
|
| Dopfunten
är ett oenhetligt verk. Foten av sandsten torde vara gjord av Tove
Stenmästare omkring år 1200. Cuppan av mörkare och hårdare
material har knappats tillkommit före 1250.
|
|
| Kyrkan
fick bänkar 1611. bänkdörrarna, vackert snidade, sattes 1862 som
framstycken på de främsta bänkarna. Vid senaste restaureringen
sattes de åter på plats. |
|
| Predikstolen bär årtalet 1636, den fick
sin nuvarande plats 1862. |
|
| Sakristia byggdes och från den leder en
trappa till predikstolen.
|
|
Koret
har ursprungligen varit försett med en absid, som revs 1861-62, då
en rak vägg uppmurades i öster. Ett 1400-talskrucifix, upphängt
över altaret, är ett lån och tillhör Everöds kyrka.
I absiden fanns en gång som ledde ner till ett gravkor där bland
annat de Ramelska sakrofagerna stod. De finns nu uppe i kyrkan i
anslutning till det så kallade konsrummet. |
|
| Den
äldsta av kyrkans ljuskronor, som hänger närmast koret, är från
1600-talet. En avgjutning av den, utförd 1965, hänger i tornets
bottenvåning.
Östra Sönnarslövs kyrkliga arbetsförening skänkte denna
ljuskrona till kyrkan.
|
|
Kyrkan
fick före mitten av 1400-talet kryssvalv, i långhuset två, i
koret ett, vilket är bevarat. Där hittades 1964-65 väl bevarade
sengotiska kalkmålningar. Dessa anses härröra från den s.k.
Vittskövlemästaren. I varje fall har konstnären signerat sitt
verk med sitt eget porträtt i sydöstra hörnet. Målningarna har
sannolikt utförts på 1460-talet.
Framtagningen av målningarna bekostades av friherrinnan Anne-Marie
Palmstierna på Maltesholm.
Det finns fler målningar under kalken, som inte är framtagna, mot
koret och över dörren till sakrestian. |
|
| Fyra
helgongestalter syns nu i korvalvet. S:ta Barbara med torn och svärd,
martyr 240, S:ta Gertrud med
kloster, död 659, S:t Olof med riksäpple och yxa, martyr 1030, och
S:t knut med ciborium och spjut, martyr 1086. I triumfbågen, som förstorades
1861-62, på-träffades vid restaureringen 1964-65 kasettmålningarna
från 1860-talet.
|



|
| |
|
| |
|
| |
|
| |
|
|